Det man inte dör av….
Rolf Tulstrup
Theuerkauf, Danmarks biavlerforening
Artikeln publicerad i Tidskrift for Biavl 2011-12
Översättning och foto: Thomas Rafstedt
Ur Gadden 2012 nr 2
I samband med de senaste årens stora förluster av
bisamhällen har fokus riktats mot bl.a. användandet av pesticider. Flera
undersökningar visar att pesticider kan ha en kronisk negativ påverkan på bin.
Skadorna kan t.ex. vara ett svagt immunförsvar och därmed en ökad mottaglighet
för sjukdomar.
”Det man inte dör av, blir man starkare av” lyder ju ett
ordspråk. Är det sant? När det rör sig om växtskyddsmedel så är det nog en
sanning med modifikation. Under de senaste 20 åren har det skett en markant
minskning av antalet anmälda biförgiftningar och det anmäls idag under 10 st. om året. Förr i tiden
var det 30-40 anmälningar om året och på 1960-talet inträffade år med mer än 100 st. Orsaken till att
biförgiftningar idag uppträder mer sällan är att det inte längre är tillåtet
att använda de medel som är mycket giftiga för bina. Dessutom är det idag krav
på utbildning av sprutförare. Att ett samhälle dött av förgiftning är ju lätt
att konstatera då det ligger en massa döda bin framför kupan. Men om nu inte
verkningarna av pesticiderna är direkt dödliga? Då är det genast svårare att
konstatera att samhällets död eller svaghet beror på pesticider. Sådana skador
som inte är akut dödande (subletala skador) kan vara en av orsakerna till de
stora förlusterna av samhällen som skett runt om i världen under senare år.
Neonicotinoider
I den tyska delstaten Baden-Wurtenberg fick mer än 11500
bisamhällen hos 700 biodlare i slutet av april 2008 symptom på biförgiftning.
Källan till den omfattande förgiftningen visade sig vara ett parti betat
majsutsäde som var betat med cloathianidin (ett ämne som tillhör gruppen neonicotinoider).
Betmedlet hade torkat och föll av fröna och spreds vid sådden. Det var detta
damm som förgiftade bina.
Insektsmedel baserade på neonicotinoider ökar stadigt och
utgör idag 17% av världens försäljning av insekticider. Neonicotinoiderna är
vattenlösliga och har en systemisk verkan, dvs. de tas upp av plantan och
sprids i hela växten. Medlen kan antingen användas som sprutmedel eller som
betmedel. När neonicotinoiderna användes som betmedel löses betmedlet upp av
markens fuktighet varefter det tas upp av växtrötterna. I motsats till
sprutning så har de systemiska betmedlen en längre verkan eftersom det sker ett
kontinuerligt upptag av medlet. Detta kan medföra att betmedlen kan ge en
kronisk och subletal biförgiftning. Bin som utsätts för pesticider med subletal
effekt riskerar att få ett sämre immunförsvar varvid de blir mer sårbara för
sjukdomar och andra pesticider. Nedbrytningen av neonicotinoiderna är långsam.
Under senare år har forskarna blivit uppmärksamma på att det
finns en risk att betmedlen kan återfinnas i guttationsvattnet (vattendroppar
som växterna har utsöndrat). Detta vatten kan bina samla in och riskerar då att
komma i kontakt med pesticiderna. I vilken utsträckning bina samlar
guttationsvatten är inte konstaterat.
Ambin lever kortare
tid
Subletala skador på bin kan visa sig i bl.a. ökad
vinterdödlighet samt försämrad orienterings- och kommunikationsförmåga. En
belgisk undersökning (Heylen m.fl., 2011) visade att fyra undersökta
växtskyddsmedel har en negativ inverkan på utvecklingen av binas
fodersaftkörtlar.
Fodersaftkörtlarna producerar den livsviktiga fodersaft som
ynglen matas med. Körtlarna är störst hos de unga ambina vilka ansvarar för
matningen av yngel. Ju äldre ambina är desto mindre är körtlarna.
I undersökningen ingick fyra produkter nämligen svampmedlet
captan, samt insekticiderna fenoxycarb, imidacloprid och indoxacarb. Forskarna
mätte fodersaftkörtlarnas storlek och struktur hos 8 resp. 14 dagar gamla bin. Resultatet
visade att fodersaftkörtlar hos 14 dagar gamla bin behandlade med imidacloprid
och fenoxycarb var signifikant mindre än hos kontrollbina. Vad gäller captan
och indoxacarb var skillnaden mindre uttalad.
Redan hos 8 dagar gamla bin behandlade med fenoxycarb kunde
man se degenererade förändringar i fodersaftkörtlarnas struktur. Samtidigt
minskade mängden producerad fodersaft. Faktiskt hade fodersaftkörtlarna samma
struktur som hos dragbin.
Att bin behandlade med fenoxycarb gav de mest dramatiska
förändringarna av fodersaftkörtlarna förklaras med att medlet har en
hormonliknande verkan som befrämjar åldringsprocessen hos insekter.
Undersökningen visar att vissa pesticider påverkar fodersaftkörtlarna
negativt. Detta kan leda till att samhället inte är i stånd att producera
tillräckligt med fodersaft till ynglen. En följd av detta kan bli att ynglen
dör av svält eller får en minskad tillväxt samt får ett svagt immunförsvar.
Förstärkande effekt
En fransk undersökning (Vidau m.fl., 2011) visar att bin
infekterade med Nosema ceranae har en signifikant högre dödlighet när de
utsätts för subletala doser av insekticider (fipronil och thiacloprid) än bin
som inte har nosemainfektion. Faktiskt visade det sig att det inte var någon
dödlighet hos bin som inte hade någon nosemainfektion och som behandlades med
de två bekämpningsmedlen. De franska forskarna sammanfattar att undersökningen
stöder hypotesen om en synergieffekt, alltså en kombination av påverkningar
vilka var för sig inte är direkt dödliga men som tillsammans ger en dödlig effekt.
Skadligt vax
I USA används pesticider rikligt både i lantbruk och i
biodling. En amerikansk undersökning visar att amerikanska vaxkakor kan vara
smockfulla med pesticidrester och att dessa rester har en skadlig påverkan på
bina. En undersökning visar att pesticiderna snabbt vandrar i vaxet. Pesticidrester
kunde återfinnas i kontrollvax som placerats över ett pesticidförorenat vax i
kupan. Efter ett par omgångar med yngel i kontrollvaxet steg yngeldödligheten
och utvecklingstiden förlängdes.
Källor
Heylen, K. m.fl.
(2011): The effects of four crop protection products
on the morphology and ultrastructure of the hypopharyngeal gland of the
European honeybee, Apis mellifera. Apidologie 42: 103-116.
Reetz, J.E. m.fl.
(2011): Neonicotinoid insecticides
translocated in guttated droplets of seedtreated maize and wheat: a threat to
honeybees? Apidologie 42:596-606
Vidau, C.
m.fl. (2011): Exposure to sublethal doses of
Fipronil and Thiacloprid highly increasing mortality of honeybees previously
infected by Nosema ceranae. PLoS ONE, vol 6 (6)
WU, J.Y.
m.fl. (2011): Sublethal effects of pesticide
residues in brood comb on worker honey bee (Apis mellifera) Development and
longevity. PLoS, vol 6(2).