Göran Dahlgren från Katrineholm utanför sin bipaviljong
Ur Gadden 2012 nr 4
Bidöden är ju som alla idag känner till ett hett diskussionsämne; vad beror den på; hur många bisamhällen försvinner varje år; vad kan vi göra
osv.
I Gadden har det i de senaste numren införts flera artiklar i ämnet: 2011 nr 6 – Förstörd honung och förgiftade bin – tyska biodlares vardagsproblem, 2012 nr 1 – Bin förgiftade av insektsgiftet
Fipronil, Ekologisk odling av oljeväxter, Workshop om neonicotinoidanvänd-ning (SLU 6/12 2011), 2012 nr 2 – Det man inte dör av…., 2012 nr 3 – Betad majs dödar bin. Debatten på BF:s forum har också varit livlig.
Jag ska beskriva lite av bakgrunden med bekämpning av skadegörare på landets oljeväxtodlingar som ju fått stå som en av orsakerna till bidöden. Albin Gunnarson på Svenska Raps har välvilligt
faktagranskat nedanstående bakgrund om olika bekämpningsmedel.
119.000 ha oljeväxter odlas i år i Sverige. Endast en bråkdel av dessa odlingar är ekologiska och då nästan enbart i form av
höstraps (1,5%). Anledningen till detta är att höstrapsen inte utsätts för samma tryck av skadegörare, framförallt rapsbaggar, på grund av sin tidigare blomning.
Bakgrund
De största
problemen med skadegörare på raps och rybs består av jordloppor och rapsbaggar. De kan totalt spoliera en odling om de inte bekämpas. Jordloppor bekämpas i huvudsak genom betning av utsäde. Betning innebär att en kemikalie
appliceras på fröet. Kemikalien tas upp av grodden och har effekt främst till och med plantans hjärtbladsstadie. När plantan sedan utvecklar örtblad blir utspädningseffekten stor och koncentrationen minskar i plantan och
effekten på jordloppor uteblir. Effekten på rapsbaggar är obefintlig.
De medel som användes som betningsmedel är neonicotinoiderna Chinook (imidakloprid), Modesto och Elado (båda med aktiv substans Clotianidin)
samt Cruiser OSR (Timetoxam).
Elado, Modesto och Cruiser OSR är inte registrerade för betning av oljeväxter i Sverige men genom ett kryphål kan betning av utsädet ske i exempelvis Tyskland eller Finland och då räknas
inte kemikalien som en egen produkt eftersom den finns på det betade utsädet som kan importeras till Sverige. Ca 80% av det svenska utsädet av våroljeväxter har betats på detta sätt med Elado då den i Sverige sedan
1999 registrerade produkten Chinook numera är verkningslös mot jordloppor.
Rapsbaggar har främst bekämpats med ett 10-tal olika pyretroider från 80-talets början då dessa ersatte organiska fosforföreningar. Under
2000-talet har rapsbaggar på grund av den ensidiga användningen av pyretroider utvecklat pyretroidresistens. Därför har flera nya ämnen introducerats i Svensk oljeväxtodling. Idag används fyra olika grupper av ämnen.
Det är neonicotinoiderna Biscaya och Mospilan, Steward (Indoxacarb), Plenum (Pymetrozin) och Mavrik (Taufluvalinat). Dessa används som besprutning i oljeväxternas knoppstadie, före blomning.
För att undvika resistens hos rapsbaggar
och jordloppor måste man växla mellan flera olika bekämpningsmedel, idag används alla fyra. Enligt Albin Gunnarson på Svenska Raps är betningsmedlen för att motverka jordloppeangreppen endast verksamma i plantans hjärtbladsstadium
under kort tid och koncentrationen späds ut till låga halter när plantan växer till. I princip går det inte att odla våroljeväxter utan kemisk betning.
Ja, det här verkar ju bra. Bekämpningsmedlens skadeverkningar
på bin och andra insekter är enligt detta alltså närmast försumbara. Men varför försvinner Görans bin som stått på oljeväxtdrag, vart tar svartmyrorna vägen, varför blir inte avläggarna
på oljeväxtdrag starka och varför vill inte vaxmalen härja i vaxet i de drabbade samhällena???
Nu till Görans berättelse.
Göran Dahlgren från Forssjö utanför
Katrineholm är känd av många BF-are, i varje fall av de som deltar i våra studieresor runt om i världen, där Göran nästan alltid är med.
Göran har arbetat med bin sedan 20 år tillbaka. Han använder
sig av paviljonger som har 10-12 st. samhällen. Totalt har han 30-40 samhällen. Hans biras är Carnica, han gjuter egna vaxkakor sedan 17 år tillbaka och gör avläggare med egna eller köpta drottningar. I varroabekämpningen
använder han sig av drönarutskärning 3-4 gånger under försommaren och Tedbladsburk med myrsyra under 5 dagar mellan 15-25 augusti.
Invintringen sker med biforhinkar eller ballonger och under den tiden täcks samhällena
med isolering/täcken vilka sedan tas bort för att kyla ner samhällena och bidra till en yngelfri period. Drivfodring under våren sker normalt med några 700g-burkar med 50-procentig sockerlösning. Gemensamt för alla samhällen,
oavsett var de stått, är att de haft 3-5 ramar med foder vid vårundersökningen. Samma år som varroan kom till Katrineholm hade Göran 10 samhällen på höstraps och förlorade då 3 st, en förlust
som Göran skyllde på varroan.
Den här ganska noggranna beskrivningen visar hur Göran sköter sina bin med omsorg, arbetar för att minimera varroans skadeverkningar och normalt har låga vinterförluster.
Flyttstädning
Sedan 2009 odlas åter höstraps i trakterna runt Katrineholm och Göran vandrar med en paviljong till denna. Efter ca fyra dagar börjar de starkaste samhällena minska i styrka och vid skattningen
av rapshonungen hade fyra av samhällena endast 1-2 dl levande bin och en liten mängd yngel. Det verkade som de hade flyttstädat innan de försvann - få döda bin och rent och snyggt i yngelrummet och även utanför. Samhällena
flyttades sedan till klöver-/hallondrag. Vid vårundersökningen 2010 var två samhällen döda och hade troligen rymt i samband med rensningsflygningen.
2010
Detta år flyttades två paviljonger
till höstrapsen. Till den ena tillsattes tolv avläggare med normalstarka samhällen när höstrapsen började blomma. De starkaste samhällena blev kraftigt försvagade under rapsdraget. Omedelbart efter skattningen flyttades
paviljongen till klöver-/hallondrag men i slutet av juli hade bina i två samhällen gett sig av och flyttstädat.
I den andra paviljongen var resultatet likartat och samhällena blev allt svagare.
2011
Paviljongen förlorade ett samhälle under vintern, ett dog i början av maj och paviljongen kompletterades därefter till tolv samhällen och flyttades till höstrapsdrag. Samhällena var starka med mycket täckt yngel. Under
rapsdraget minskade bimängden avsevärt. Paviljongen flyttades till hallon/vitklöver och bimängden ökade något men hade en styrka av ungefär 2/3 jämfört med de som stod på ekologisk hagmark och skog. Paviljongen
flyttades därefter till vårrapsdrag trots att bistyrkan kanske inte var den rätta. Vid slutskattningen var två samhällen döende.
Den 15 feb. 2012 kände Göran under täckena på samhällena och samtliga
var varma. Andra veckan i mars blev det en varm period. Samhällena stod nära sälg och hassel. Den 15 april var sju samhällen döda med yngel på max 1 dm2, lite pollen och massor av foder och därtill tämligen välstädat.
Den 10 maj var de resterande samhällena döende med 1,5 dl bin men med drottningarna kvar.
Kontrollsamhällen
Varje år med bin på oljeväxter har Göran haft ungefär det dubbla antalet på
ekologiska betesmarker och hyggen och dessa har endast haft normala vinterförluster, ibland orsakade av invintring av för svaga samhällen.
En fråga Göran ställer sig är – varför är yngelrummen så
rena i de försvagade samhällena som står på eller varit på raps?
Vilka bekämpningsmedel användes på de odlingar på Eriksberg där Göran haft sina bin?
Det har främst varit Biscaya mot
rapsbaggar och Elado mot jordloppor som har använts.
Göran har skickat bin från ett döende samhälle under våren 2012 till Preben Kristiansen och förhoppningsvis kan vi få svar på om de innehöll bekämpningsmedel.
Behov av undersökningar
Det är naturligtvis svårt att verifiera varför bina försvinner men det här är ju inget nytt i vår svenska bivärld. Tidigare har mycket förklarats med
Varroan men det går nog inte längre. Varroan är inget större problem att klara av jämfört med denna anonyma bidöd. Relativt enkla försök skulle kunna göras genom att placera ut bisamhällen vid oljeväxtfält
samt kontrollsamhällen på ekologiska marker och ekologiska höstoljeväxter. På ett antal platser i landet. Låta samhällena invintras på plats och hela tiden undersöka bistyrkan. Detta kompletterat med undersökningar
av restprodukter i bin och vax.
Helst skulle också entomologer undersöka insektslivet i och i anslutning till odlingarna under flera år. Är dessa pesticider orsaken till bidöden kan vi också förvänta oss
att insektslivet i övrigt tar stryk (de normalt talrika svartmyrorna vid Görans paviljonger vid rapsdraget är försvunna idag). De marklevande organismerna? Fågellivet ? – lärkorna minskar katastrofalt liksom stare, hämpling,
gulsparv, stenskvätta m.fl. (SOF – Hur mår Sveriges fåglar?). Sammantaget kanske hela ekosystem rubbas.
Risk för yrkesbiodlingen?
För oss yrkesbiodlare står vår försörjning
på spel så vi kanske ska tänka i nya banor att, som Göran Dahlgren nu kommer att göra framöver, flytta bort samhällena mer än 3 km från oljeväxtodlingarna i stället för tvärtom som nu, tills
vi säkert vet om bekämpningsmedlen är en orsak till bidöden.
Nytt projekt initierat av Jordbruksverket
Vid kontakt med Jackis Lannek på Jordbruksverket visar det sig glädjande nog att Jordbruksverket
har tagit dessa farhågor om bidöd och bekämpningsmedel på allvar och de har i början av april 2012 ansökt om medel (drygt 3,3 milj. under 2012-2014) från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för fortsättning
av ett projekt ”Massdöd av bin – samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder” (Jordbruksverkets rapport 2009:24) i samarbete med SLU, SBR, BF och SLO (Sveriges frö- och oljeväxtodlare).
I
projektet ingår punkter som tagits upp ovan som undersökning av ett 20-tal biodlingar vid oljeväxtodlingar samt kontrollgrupper. Dessutom analys av nektar, pollen och bin avseende förekomst av neonicotinoider.
Skicka
in egna erfarenheter
Har du också råkat ut för dessa flyttstädade yngelrum och döda eller kraftigt försvagade samhällen som du tror kan bero på detta så hör gärna av dig till Thomas,
helst via mail. thomas.rafstedt@hotmail.com