Tystberga Biodlareförening 90
år 2007
Thomas Rafstedt
Tystberga Biodlareförening bildades vid möte hos komminister
E. Torsander, L:a Sulsta den 5 juli 1917. Genom affischering hade
biintresserade kallats och biinstruktör Hammarbäck från Saltskog demonstrerade
de olika kuporna, modersamhällena och svärmarna för året. Han visade hur man
använde rökpust och vilken nytta man har av densamma.
Till styrelse valdes
Ordf. komminister
E. Torsander
Trädgårdsmästare G.B. Andersson, Björksund
Kassör skollärare
Wassberg
Suppl inspektor
Pettersson (bilden)
Suppl. skomakare
Karlsson
Revisor inspektor
Pettersson
Revisor fru
Torsander
Fem protokollförda möten hölls 1917. Den 2:a september var
medlemstalet 11. 22 halm- och 6 ramkupor invintrades.
Folkhushållningskommisionen beviljade en tilldelning av 7 kg socker till
ramkupa och 4 kg till halmkupa. 86 kg socker inköptes till ett pris av 65
öre/kg.
1917-1930 var aktiviteten mycket livlig. 3-4 vandringskurser
hölls årligen. Man åkte från bigård till bigård och under en instruktörs ledning
utfördes det arbete som för tillfället var aktuellt. Man kransade under halmkuporna
för att få dem högre och därmed få dem att rymma mer honung. På hösten
”trummades” bina från halmkuporna till nya halm- eller ramkupor. De närvarande
åskådarna fick vidkännas många stick och måste ofta rymma fältet p.g.a. den
omilda behandlingen bina fick utstå. Bihandskar och slöjor användes sällan och
bina beskrivs ofta som mycket argsinta och jagande folk och fä på flykten.
På 1930-talet sjunker intresset för biodling och såväl
antalet medlemmar som bisamhällen minskar. Trots tillbakagången går ändå
utvecklingen åt rätt håll. Halmkuporna som börjar bli pesthärdar för amerikansk
yngelröta eldas upp och ersätts av de i alla avseenden ändamålsenligare
ramkuporna. Några italienska drottningar köps in och bedöms som mycket lovande,
men kunskaperna om avelsarbete med bin är vid den här tiden mycket dålig och de
nya drottningarna kan inte utnyttjas på rätt sätt.
1939 kallas instruktör John Lindberg, Stigtomta, till
Tystberga för att leda kurs och kontrollera hälsotillståndet hos bina. Lindberg
konstaterar yngelröta i många bisamhällen. Vid Snickarhult, Ekekulla och Nygård
var angreppen svåra. Lindbergs besök blev en väckarklocka för biodlarna. Dåliga
bikupor och dåliga bisamhällen eldas upp och intresset för biodlingen och det
italienska biet får ett lyft.
Andra världskriget 1939-1945, med avspärrning och
livsmedelsransonering, fick till följd att antalet biodlare och bisamhällen
ökar kraftigt. Hösten 1944 invintrades 167 bisamhällen och 1947 hade föreningen
47 medlemmar.
Under 1950- och -60-talen är Rudolf Andersson, Mårtensberg,
den biodlare som för biodlingen framåt. Många studiebesök gjordes i hans
välskötta bigård och många är de italienska drottningar som via Victor Janheim
i Kungsör hamnat i Rudolfs bikupor.
Avkomma efter de italienska bina blev ofta parade med
inhemska bin vilket fick till följd att bibeståndet i trakten vitaliserades.
Bättre motståndskraft mot sjukdomar, ökad skörd av honung och vax. Men även
nackdelar påvisades. Extremt sticklystna korsningar blev ofta resultatet och
svärmlusten i förhållande till föräldragenerationen ökade betydligt.
På 1970-talet minskar antalet medlemmar och bisamhällen men
en ny utveckling är på gång, ”Buckfastbiet”. 1969 importerar Elmer Johnsson,
Laholm, de första Buckfastdrottningarna från USA. Till Tystberga kom Buckfast
1973. Det var Gustaf Johansson, Lindvägen, som var först och ska ha äran av
detta för biodlingen så viktiga steg. Vid instruktionsmöte den 21 augusti 1976
fanns i Gustaf och Rut Johanssons bigård 14 st. Buckfastsamhällen vars
drottningar importerades från USA. Fromma och svärmtröga bin som dessutom
lämnar god avkastning. Skärpta regler för import av bin sätter för några år
stopp för Buckfastbiets vidare spridning men sedan 1980-talet kan vi köpa
svenskodlade Buckfast, såväl linjeparade för vidare avel som friparade för
pollinering och honungsproduktion.
Ovastående sammanställning är hämtad från jubileumsskriften som
gavs ut till Tystberga Biodlareförenings 70-årsjubileum 1987.
Vad har då hänt under de därpå följande 20 åren?
Medlemsantalet har ökat och ligger idag på 28 medlemmar, av vilka en del är
familjemedlemmar. Antalet aktiva biodlare i föreningen är ca 17 st. Antalet
bisamhällen har sedan början av 1980-talet ökat dramatiskt till drygt 300,
vilket beror på att några biodlare i föreningen har biodlingen som hel- eller
deltidssyssla. Merparten av biodlarna har biodlingen som hobby med 5-10
bisamhällen. Skördarna av honung har minskat sedan 1970-talet, vilket till
delar kan förklaras med det förändrade kulturlandskapet med betydligt
mindre
areal betesmarker och därmed blomrikedom. Idag ligger skördarna på 30-50 kg
honung per samhälle, med toppar på 100 kg. De bin som idag dominerar är
Buckfastbina. Föreningen har en drottningodlarklubb och avlar fram produktiva
och snälla bin som även är motståndskraftiga mot sjukdomar. Klubben producerar
300-400 drottningar per år, dels för eget behov men också för försäljning. För
aveln används öar i skärgården som parningsstationer. Ringsö och Stendörren är
de som är viktigast härvidlag. Sedan några år tillbaka har vi drabbats av
varroakvalstret, en parasit som sprider virus till bina och som måste bekämpas
regelbundet för att inte samhällena ska duka under. Beskrivningarna av bina i
ovanstående sammanställning visar att bina var sticklystna och svärmbenägna.
Dessa förhållanden är i dag till större delen bortavlade och de bin vi arbetar
med är fredliga och produktiva.
Liksom i början av föreningens verksamhet är biodlarmötena
även idag en viktig del av verksamheten. Vi träffas under vintern och håller
kurser och snickrar och under sommaren träffas vi vid några tillfällen i olika
bigårdar för att diskutera säsongens biodlingsverksamhet.
Ordförande i föreningen har sedan 1950 till 1992 varit Folke
Andersson, Skogsvägen, fortfarande aktiv som bl.a. drottningodlare. Från 1993
till 2004 var Walter Stany, Pilvägen, ordf. och därefter har Arne Kardell,
Furulund, tagit över ordförandeklubban. Sekreterare sedan 1982 har varit Thomas
Rafstedt, Gärdesta.
För dig som vill veta mer om termer som att ”trumma” bin,
kransa en halmkupa, bidrottning, parningsstation kontakta gärna någon i
styrelsen för Tystberga Biodlarförening.