Den 14 april mitt i sälgbomningen är det här ingen rolig syn med ett dm-tjockt snötäcke.
När jag nu sitter och skriver om mitt biår den 25 oktober har den första snön och halkan kommit! Igår var det skönt höstväder men lite bitande kyla. Höstfärgerna börjar avta. Fortfarande lyser
lindarna gula men lönnens livfulla färger har till största delen fallit till marken. Ekarna står bruna och murriga. Länge sedan asken fällde sina löv och mina almar vid torpet har fällt löven för sista gången.
Men nu ska vi tillbaka till början av året med en varm och grön vinter som fick vänta till februari innan det kom lite snö och kyla. Den gröna vintern och den långa varma, gröna hösten kanske var en bidragande
faktor till att alla samhällen överlevde fast de hade mycket av senhösthonungen kvar. Kvalstermängden var också mycket låg i samhällena.
I mitten av mars är snön i stort sett borta och den
första tofsvipan har anlänt. I slutet av mars blommar den första hästhoven och hasseln. Staren och bofinken anländer. Isen försvinner på sjöarna. I slutet av mars vänder det med ishavsvindar och även snö
nu när sälgen har börjat blomma! En del samhällen behöver stödfodras.
April blir en aprilmånad med kyla och regn men som vanligt dyker ändå sädesärlan upp den 12. Mitten av april
med kraftigt snöfall. Följer noga vågkupan i Enköping som stadigt sjunker i vikt och kontrollerar regelbundet foderstatusen i samhällena.
Maj inleds med lite värme, björken grönskar, lönnen
blommar och lövsångaren anländer. I mitten av maj börjar maskrosorna lysa och de första pollenfällorna sätts på, eller snarare under, eftersom jag investerat i nya Sundance pollenfällor från USA. Maj blir
en skön vårmånad med fin blomning och bra drag och till första marknaden i slutet av maj kan jag erbjuda nyslungad maskroshonung.
Om nu sommaren började bra så vänder det när juni inträder
med kyla och regn. Det är varannandagsväder där det som mest faller >50 mm på en dag. Under juni kommer det närmare 180 mm. Drottningarna som sattes ut för parning på parningsstationen tar lång tid på sig
för parning. Inte förrän efter 25 dagar, på midsommarafton, blir de parade! Vitklöver blommar nu rikligt men våroljeväxterna står och stampar efter översvämningar och kyla. De ekologiskt odlade höstoljeväxterna
som jag hade planerat att pollinera åts under vintern upp till 100% av kronhjort.
Juli blir inte heller någon höjdare. Sol och regn växlar om och högsommarvärme med över 25 grader blir det bara några
få dagar under sommaren. Inte förrän den 7 juli börjar oljeväxterna blomma. Slungningen börjar i mitten av juli och honungen innehåller mycket kristaller och blir därför mycket svårsilad. Blomningen är
fin och långvarig tack vare det kyliga och regniga vädret. Draget är dock måttligt och slutresultatet blir mycket måttligt.
I augusti sätter ljungen igång att blomma och blomningen är fin och
bina drar ordentligt och jag befarar samma utdragna skattning och slungning som 2011. Men, det visar sig att det mest är bladhonung de dragit in vilket är bra eftersom den sorten tagit slut i lagret. Den flytande bladhonungen är ju en bästsäljare
på marknaden. Tyvärr lägger de den här sena honungen i yngelrummet först och det blir till att skatta 4-5 ramar där. Det sena draget gör att drottningarna fortsätter att yngla och samhällen är birika när
det är dags för invintringen i mitten av september
Drottningodlingen
Parningen både på parningsstation och rasparningsplatsen har gått mycket bra. Något svårare var det att
få fram dem från larvning till kläckning med ofta bara hälften kläckta från omlarvningen. Byter drottningar sent, i mitten av september. Att ta bort gamla drottningar och sätta dem i avläggare var inte lyckat i år,
vare sig samhällena eller avläggarna blev ordentligt starka dels beroende på att jag genomförde den här operationen ganska sent i mitten av juli och dels att parningarna blev utdragna när de då skulle dra upp egna drottningar.
Bättre att återgå till gamla rutiner med att tillsätta nyparade drottningar till avläggare i midsommartid men… då ska det ju också vara sommar och varmt.
Neonics
Under 2011 gjorde jag
ett 50-tal avläggare vilka stod och skulle växa sig starka på våroljeväxterna som då blommade fint. På våren 2012 visade det sig att drygt hälften av avläggarna inte hade full bistyrka och av dessa var
6 st. att betrakta som svaga. Under sommaren 2012 växte de sig dock starka och vid invintringen 2012 var det bara 6 av dem som fortfarande inte var ordentligt starka. Var det neonicsen som orsakat detta? För att få svar på frågan
satte jag upp ett litet försök med 6 avläggare som fick dra på oljeväxterna och 6 kontrollsamhällen som drog på ekologiska marker, främst vitklöver. Till nästa år kanske jag har ett svar på frågan
om det är neonicsen och betningsmedlet Elado som är en orsak. Tyvärr blev blomningen av oljeväxterna mycket miserabel.